Sov gott älskade morfar…

Igår morse vakande jag upp till en stor chock…. Min mamma hade skrivit till mej på natten att min älskade morfar hade gått bort på eftermiddagen…

Min älskade lilla moffa som varit så pigg och som var så pigg ända till slutet, nu finns han inte längre…

Han som var den där krutgubben på 85, som tog sina små joggingturer varje morgon! Han som älskade sitt lilla gula hus och med sina älskade träskor på fötterna. Nu finns han inte mera…

 Han hade världens största hjärta, minne som alla…

Detta är ett utdrag hämtat från Karolin Grunditz blogg ”Äppelblomman”.

Läs mer hos Äppelblomman