Mannen i birollen

Klasar med bin lyfts upp i ljuset när Mats Aldérus försiktigt höjer ramen. Hans kostym är vit och påminner om en rymddräkt. Han har nät framför ögonen.

– De är väldigt snälla mina bin, men de kan ju bli lite arga när jag stör dem, säger Mats.

Vi är på Ringvägen i Vaggeryd, i Mats trädgård. Här har han två av sina tolv bikupor i kommunen. Denna högsommardag är det hög tid att tömma några av ramarna på honung, och samtidigt göra en hälsoinspektion i bikupan.

IMG_7178
Det fanns gott om yngel och ägg i ramen. Ett kvitto på att det finns en fungerande drottning i bikupan.

– Här har vi yngel och ägg. Bra då vet vi att det finns en drottning i det här bisamhället, säger Mats och sätter tillbaka ramen igen.

Hundratals, eller kanske tusentals bin surrar omkring oss där vi står. De ser ut att flyga in och ut ur bikupan, i ett enda virrvarr. Kaos, tänker jag och kunde inte ha mer fel. Mats berättar att det råder perfekt ordning i ett bisamhälle.

Flustret
Vid bikupans ingång, flustret, sitter både vaktbin och bin som reglerar luftfuktigheten i kupan.

– Varenda bi har sin speciella uppgift. Titta här vid flustret till exempel. De som sitter där fläktar med vingarna för att reglera luftfuktigheten i kupan. Vätskehalten i honungen måste sänkas till under 20% för hållbarhetens skull.

Hur kan de veta, tänker jag. Hur kan bina vid bikupans entré veta att det är för fuktigt inuti kupan? Bina vid flustret är dessutom bara en liten del av allt som händer i kupan, en liten kugge i hela det stora maskineriet. I det stora maskineriet bisamhället med sina 80 000 invånare, där var och en vet sin plats. Redan från början av ett litet bis liv vet det vad de ska göra. Redan när det kläcks och bara är en liten luddig boll.

– Det är söta när de kryper ut ur äggen, luddiga och söta. Jag har klappat dem lite sådär. De är väldigt mjuka, säger Mats och ler bakom sitt nät.

Söt eller inte, ett nyfött bi får genast börja jobba. De första dagarna som städare. Cellerna, som är gjorda av bivax, ska hållas rena och fina så att drottningen kan lägga ägg i dem. En bra dag lägger hon uppåt 2 000 ägg!

När biet har städat i ett par-tre dagar går det över till att bli ambi. Spädbarnsskötsel kan man säga. Ambiet blandar välling bestående av nektar, pollen och vatten.

– De matar upp den lilla larven så han blir stor och smällfet. Sen täcks cellen över med ett vaxlock, säger Mats.

Efter ett visst antal dagar, beroende på vad bikupans invånare behöver, kläcks ägget och nya små bin kryper fram. Det är nämligen så att antalet dagar är avgörande för vad för slags bi som föds. Arbetsbin, som är sterila honor, kläcks efter 21 dygn. Drönarna, vars enda uppgift är ha det gott i kupan och befrukta honan, behöver 25 dygn på sig för att kläckas. Om bisamhället istället vill föda fram en ny drottning så ser bina till att amma ynglet med riktigt näringsrik välling under de första dygnen. Ett sådant yngel behöver sen 16 dagar på sig för att kläckas som drottning.

– Bina kan själva avgöra vad för slags bi de ska föda fram, säger Mats och borstar försiktigt bort några bin från en ram med celler fulla av honung.

Så bina kan göra en kupp mot sin egen drottning?

– Ja, visst. Drottningen kanske är dålig på något sätt, som att äggproduktionen avtar. Det kan också vara så att samhället börjar bli trångbott. Då drar de upp nya drottningceller.

Men, vem bestämmer det då? Handlar det om ett kollektivt medvetande?

– Allt har sin tid. Allt ligger i sin fas, säger Mats och stänger om bikupan igen.

Nu har bina nya ramar att föda upp bin i, amma bebisar i och göra honung i. Framåt hösten ska ramarna tömmas och ses över igen. Då får bina sitt vinterfoder, socker. Det är då som man lägger grunden för hur övervintringen blir och hur starkt samhället blir till våren. Men fram tills hösten råder lugn och ro i bikupan hemma hos Mats Aldérus.

Bikuporna i Mats Aldérus trädgård

Huvudrollsinnehavarna

Drönaren:
Har till uppgift att äta och ha det gott, samt para sig med drottningen. Ett slappt och skönt liv kan man tycka. Betänk då att han endast får para sig en gång. Efter det tappar han könsorganet och dör.

Arbetsbiet:
En steril hona vars uppgift i livet är att arbeta. Redan som nyfödd har hon en bestämd uppgift. Hon jobbar som städare, ambi, vaktbi, eller dragbi. Ingen rast ingen ro precis.

Drottningen:
Syns inte till så ofta. Man vet att hon lever när man ser att det finns yngel och ägg i kupan. Lämnar endast kupan när hon ska para sig. Bidrottningen sätter sin prägel på hela bikupan. Hennes temperament avspeglar sig på resten av bina.

Blommor och bin – parningsakten

Drönare från flera olika samhällen stämmer träff på en förutbestämd plats, någonstans. När drottningar från olika bisamhällen vill bli parade flyger de till den här drönarsamlingsplatsen. Där är det drottningar och drönare från flera olika samhällen. Efter en dekadent tillvaro med god mat och vila inuti kupan är det dags för drönarna att prestera. Från samlingsplatsen tar de höjd och flyger med en drottning långt upp i luften. Där uppe i himmelen, kanske den sjunde, ägnar de sig helt åt varandra. Drottningen vill ha många karlar vid varje parning. För att få anlag från flera heter det. Bara hon kan säga om det är så… En drönares könsorgan lossnar efter parningen. Därefter singlar han ner till marken och dör. Könsorganet å andra sidan, sitter kvar i drottningen. När nästa lystna drönare närmar sig drottningen får han helt sonika dra ut föregående drönares könsorgan ur drottningen innan han kan komma intill. Uppåt tio drönare uppföljer sin livsuppgift vid varje parning.

Honungen täcks av
Honungen täcks av och görs redo för slungning. Eftersom bina har täckt honungen med vax så vet vi att den har perfekt vattenhalt.

Mats Aldérus honung

Mats har odlat honung i fyra säsonger, mängden honung varierar från år till år. Ett samhälle producerar i snitt 20-30 kg honung per år. Mats säljer i stort sett all honung han producerar, till hugade spekulanter. Han har sommarhonung och hösthonung. Sommarhonungen brukar vara en mild och god honung. Karaktären beror på vilka blommor bina har hämtat nektar och pollen från. Hösthonungen brukar smaka mer, den har ofta ett inslag av ljung som sätter mycket mer karaktär på honungen. Produktionen av honungen görs giftfritt. Kvalstret Varroa som är en fiende till bisamhället, bekämpas med myrsyra och oxalsyra som är naturligt förekommande i naturen.