Krönika Archives - Vaggerydstorget

Jag leker med ord

Dan Gustavsson — Thu, 06 Nov 2014 07:48:20 +0000

Poeter leker med ord. Men de sysslar med en allvarsam lek.

Ibland när jag skriver, kastar jag ner några rader på måfå i kollegieblocket. Det händer att just de raderna blir en dikt. Men jag måste vara i fin skrivform och dessutom ha lite tur. Det allvarliga i leken kanske kan vara att jag lyckas säga något nytt om det, jag försökt skriva något om. För en vecka sedan skrev jag en lekdikt om sommarängen. Än så länge vet jag inte hur den sista raden exakt ska se ut. Därför visar jag nedan två versioner av dikten. Kanske får den plats i min nästa diktsamling som utkommer 2017.

Diktstråna
på ängen
Blommor
i olika färger
Diktblå fjäril

Diktstråna
på ängen
Blommor
i olika färger
Blå diktfjäril

Detta är min sista krönika. Om några veckor återkommer jag med en intervjuserie.

Mina favoritböcker

Dan Gustavsson — Wed, 05 Nov 2014 06:56:18 +0000

Min favoritbok är ”Tuvor” av Harry Martinsson. Diktsamlingen innehåller poesi om svenska skogar, ängar, kärr, hagar, sjöar, bäckar och hav. Naturen gestaltas med ord såsom ”sommarviskning”, ”barrbrätte”, ”stråfina”, ”nuens närhållsliv”, ”stjärnsådd” och ”gräsmott ”. Boken inleds med en barrskogssvit, som är den bästa naturlyrik som någonsin skrivits. Tack vare skönheten i dikterna kan det nästan vara svårt att överge läsningen för en skogsrunda.

Den näst bästa boken är en diktantologi, ”Gående på vattnet”, med översättningar av den brittiska poeten Pauline Stainers dikter. Stainer varvar myt, historia och natur i sina dikter. Hon har säkert låtit sig inspireras av de stora romantikpoeterna John Keats och William Wordsworth. Men hennes poesi är faktiskt starkare än deras. I en av dikterna skildrar hon fisktärnan, en slank måsfågel, som flyttar från Arktis till Antarktis i augusti och som sedan återvänder till Arktis i maj. Stainer skriver att tärnan genom sin flyttning upplöser mörkret.

Den tredje bästa boken är ”Lökvår” av Anna Rydstedt. Den öländska naturen och kulturen beskrivs på ett nyskapande sätt i denna diktsamling. Tofsvipa, brudbröd och solvändor på Stora Alvaret kläs i nya skepnader tack vare Anna Rydstedts lekfulla ord. I samlingen finns en rolig dikt där diktjaget bjuder in solen till frukost. Vid frukostbordet erbjuds solen smaka på en apelsin. Alltså blir den bjuden på det livsmedel som den själv mest av allt liknar.

Den fjärde bästa boken är romanen ”De små tingens gud” av Arundhati Roy. I berättelsen får vi följa en familj boende i en liten stad vid kusten i södra Indien. Rahel heter huvudkaraktären och hennes barn- och ungdom beskrivs färgstarkt. Hennes mormor driver ett företag där mat lagas, förpackas i konserver och säljs. En hel del av handlingen kretsar kring företaget. Vi får vidare vara med på familjens kaotiska biobesök i miljonstaden Cochin. En nedsmutsad flod som rinner nära familjens hus är ett återkommande motiv i skildringen. Vid den leker barnen alltför farliga lekar. Vid den har Rahels vackra mor en ödesdiger kärleksaffär med en ”kastlös” man. Vid den…

Den femte bästa boken är ”The Kingdon Pocket Guide to African Mammals” av Jonathan Kingdon”. Den är en fälthandbok över Afrikas däggdjur. Texten om arterna är fylld av viktiga detaljer och är träffande. Noggrant utförda illustrationer av djuren medför att dessa blir lätta att identifiera i fält. Bilderna på aporna är suggestiva och en konstnärs verk. Denna pocketbok är oumbärlig om man åker på safari i tropiska Afrika.

Min far

Dan Gustavsson — Tue, 04 Nov 2014 07:04:57 +0000

När min far gick bort blev jag ledsen och besviken. Även häpnad väcktes. Kanske trodde jag att jag inte kunde bli faderslös.

Några år efter hans bortgång skrev jag en dikt om min saknad. Dikten finns med i min debutsamling och publicerades i sin helhet på Jönköpings-Postens kultursida. Läs gärna den nedan.

Jag öppnar
en garderob
där det hänger
30 medvetslösa år
De är ingen
och många ting
De är inte han
men många av hans kläder
De är inte min far
men många av hans år

Vaggerydsdikten

Dan Gustavsson — Mon, 03 Nov 2014 07:40:48 +0000

I min första diktsamling skildrar jag samhället Vaggeryd och naturen i kommunen. Jag nämner ordet ”Vaggeryd” några gånger och ”Götafors” en gång. Det brukar kallas för ”platsens poesi” när dikter handlar om ett namngivet, geografiskt begränsat område. Den mest utpräglade vaggerydsdikten avslutar samlingen. Där har hela orten hoppat in i min hjärna. Läs gärna dikten nedan!

Jag kan inte andas ut
förrän tankarna gått ett varv
runt kvarteret
Nu är turen kommen
till sjöarna och åarna
Gatorna liknar åar
Villorna är villor
Inne i mitt huvud
växer Vaggeryd

Två! Augustprisnominerade författare från kommunen

Dan Gustavsson — Thu, 30 Oct 2014 11:06:01 +0000

Det är faktiskt sant. Två romanförfattare med anknytning till Vaggeryds kommun har under årens lopp nominerats till Augustpriset i romanklassen. År 1995 nominerades Lennart Göth, som numera bor i Järnboda mellan Hagshult och Nydala. År 2010 nominerades Peter Törnqvist, uppvuxen i Svenarum.

Lennart Göth var aktuell för priset med romanen ”En ny påminnelse om”. Den utspelar sig huvudsakligen i nordöstra Skåne och en del karaktärer pratar göingedialekt. Ungdomar och deras utanförskap är huvudtemat i boken och detta skildras på ett insiktsfullt sätt. Ungdomarna rymmer mycket kärlek och en del våld. Den dramatiska upplösningen utspelar sig i ett torp beläget mellan Hagshult och Nydala.

”En ny påminnelse om” är mycket bra. Den tillhör de tio bästa svenska romaner jag läst. Boken kan lånas på Skillingaryds bibliotek.

Peter Törnqvist nominerades till priset för romanen ”Kioskvridning 140 grader – en Wästern”. Den utspelar sig i Svenarum på 1970-talet. I romanen nämns inte de rätta ortnamnen, Vaggeryd benämns ”Tullaryd”. Vi får följa huvudkaraktären ”Tjippen” på hans ungdomsäventyr i bygden. Han gör uppror mot sin far som vill uppfostra honom i kristen anda. Han blir så osams med sin far att han flyr hemmet och tältar vid en torvmosse där han sommararbetar. ”Tjippen” och hans kompisar ”Pjäta” och ”Brajton” fiskar och badar i åar och sjöar. ”Tjippen” är kär i en holländska som turistar i trakten…

”Kioskvridning” är skapligt bra. Törnqvist skildrar karaktärerna för ytligt. Romanen berör mig därför inte mycket. Dock fick den lysande omdömen i de stora, rikstäckande dagstidningarna. Du kan låna den på Vaggeryds bibliotek.

Otämjd bäck

Dan Gustavsson — Wed, 29 Oct 2014 07:04:42 +0000

Nuförtiden är det inte lätt att hitta vattendrag som är oreglerade. Människan tycker att hon kan styra över allt och alla. Men på vissa, lite undangömda, platser går det att upptäcka otämjda vatten.

I Granviken, i norra delen av Hjortsjön, mynnar det ut en liten, mystisk bäck som är oreglerad. Växtligheten är här frodig med två orkidéer, spindelblomster och korallrot, och den intensivt gula gullpudran. Bäcken har sin källa bara hundra meter från sjön och är inte nanngiven. Det är underbart att titta på detta otämjda, inte benämnda vattendrag! Här följer en liten dikt till vilken nämnda bäck tillhör en av förlagorna.

De små våtdragen
i fuktiga granskogar
rinner rakt in
i mitt hjärta

En ny grangren

Dan Gustavsson — Tue, 28 Oct 2014 07:09:18 +0000

I oktober när dimma varvas med duggregn kan det hända att jaget, tiden och skogen uppfattas på ett nytt sätt. Om detta handlar nedanstående dikt, som ingår i min samling ”Naturlyrik”. Läs gärna dikten många gånger!

November i oktober
Dimma grönskar granskog
Duggregn inte duggregn
Jag duggregn

Ljust grön mossa

Dan Gustavsson — Mon, 27 Oct 2014 07:46:08 +0000

I fuktiga, orörda granskogar växer det många olika mossor. Grönskan på marken varierar därför där från ljust grön som färgtonen på blåbärsblad i början av maj till mörkt grön som en granskog vilken ses växa i horisonten. Mossorna har benämningar såsom granvitmossa, thujamossa, sidenmossa, praktstjärnmossa, äppelmossa, revlevermossa, björnmossa och skogsbjörnmossa. Här följer en liten snärtig mossdikt som finns med i min samling ”Naturlyrik”.

Se
mörkt grön grangren
över ljust grön mossa
i ett visst ljus

Filmklubben på Vaggeryds bibliotek

Dan Gustavsson — Thu, 23 Oct 2014 07:07:32 +0000

När jag vill koppla av går jag gärna och tittar på en film på biblioteket i Vaggeryd. Där visar filmklubben tre kvalitetsfilmer både vår och höst. Det där med ”klubb” behöver man inte tänka på. Är man intresserad av att se en film är det bara att gå dit. Antalet besökare brukar variera mellan 15 och 40 personer.

Varje filmkväll tilldelas ett tema som är detsamma som regissörens hemland. Visas en kinesisk film så serveras det kinesisk mat efteråt. Och vid borden kan man diskutera den nyss avnjuta filmen. Priset för förplägnad är 25 kronor.

Den bästa filmen jag hittills sett på biblioteket är ”Tanyas sista resa” av Aleksei Fedorchenko. Filmen är djup, melankolisk och poetisk. Sköna Tanya går bort i förtid. Hennes åldriga man ska nu begrava henne. Han stryker ut rysk vodka över hela hennes kropp…

I tisdags visades filmen ”elles”, regisserad av Malgorzata Szumowska från Polen. Huvudrollen spelas av Juliette Binoche. Handlingen utspelar sig Paris. En kvinnlig journalist skriver en artikel om studenter för en tidskrift. Erotiken flödar och är finstämt skildrad. Kvinnorna är stora personligheter. Männen statister…

Nästa filmkväll, tisdag 18 november klockan 18, visas ”Jag kallas Ernesto”, en film från Argentina. Missa inte den!

De vackraste kärleksraderna

Dan Gustavsson — Wed, 22 Oct 2014 06:42:03 +0000

Gustaf Fröding lyckades aldrig charma någon kvinna så att hon blev kär i honom. Han fick gå till de prostituerade. Trots detta skrev han sköna dikter om kärlek.

Den allra bästa kärleksdikten av Fröding är ”Säv, säv, susa”. I den skildras en tjej vars kärlek till en kille inte accepteras av hennes föräldrar. Hon klarar inte av att leva när hon inte får den rätta utan begår självmord. Föräldrarnas iskalla behandling av dottern gestaltar Fröding med de vackraste kärleksrader någon svensk någonsin skrivit. Läs gärna dem nedan!

”De stucko en ögonsten med tagg,
de kastade smuts i en liljas dagg.”