Äntligen fick vi träffa den!
Morgonens promenad såg ut så här… MÖRK… Hela vårt kvarter hade slocknat, ja alltså inte alla lampor i varje hus, men alla gatulampor!
Det var nästan lite mysigt. Det enda som lyste upp var en stjärnklar himmel! Ja ni hörde rätt, det var stjärnklart! Underbart vackert och jag kände nästan hur det pirrade till inuti mej av den vackra stjärnhimlen som visade sig! Ja när i hundan såg vi stjärnhimlen sist? Ja inte var det igår i alla fall..
En och annan vit rumpa i husen såg vi också och en och…
Detta är ett utdrag är hämtat från Karolin Grunditz blogg ”Äppelblomman”.
