Det har snart gått ett år…
Jag minns det som om det vore igår…. Jag minns vart jag satt, vilket fantastiskt väder vi hade och alla var så där glada som man ska vara på sommaren och på semesterntelefonen ringde…På andra sidan linjen va de du Lasse… Din röst var klen… Den lät skör och mellan dina ord så sprack din röst och jag hörde tydligt hur du grät…Du berättade att du hade cancer… Cancer i matstrupen men att du inte visste mer än så. Du var bestämd redan då att du skulle överleva skiten…
Detta är ett utdrag hämtat från Karolin Grunditz blogg ”Äppelblomman”.
