Han va iallafall ärlig…
Jaha.. Stå stod jag där i badrummet och tog fram min sax… Klipp, klipp och så blev jag med lugg… Kände lite hur gråten satt i halsen och som alltid när jag gör en förändring med håret är det som att bli av en del av min identitet….Jag kommer ut från badrummet och möter Fabians blick! Han stirrar på mej med skräckslagan ögon: -Passar jag i lugg? Frågade jag… -Ska jag var ärlig, svarar min 6-åriga son sin 36-åriga mamma… -Ja, tack det får du gärna göra! -Alltså nääääää! Mamma, VAD…
Detta är ett utdrag hämtat från Karolin Grunditz blogg ”Äppelblomman”.
