En resa tillbaka till Skillingaryd

Jajce – Skillingaryd – Lund – Malta – Kalmar – Stockholm. Så ser Magda Omerspahics resa ut. Hittills. För hon har många strängar på sin lyra, så resan har precis börjat. Idag bor hon i Stockholm och arbetar som reporter på Nyheter24.

Men vi väljer att göra vårt uppehåll i Skillingaryd. Dit flyttade Magda när hon var liten.
– Jag är född i Bosnien, i en stad som heter Jajce som är väldigt känt för sitt vattenfall – något som cirka alla från Jajce brukar skryta om – men kom till Sverige som sjuåring på grund av kriget i hemlandet. I Skillingaryd bodde jag sedan fram tills jag var nitton år och tog studenten och därefter tog jag mitt pick och pack och flyttade till Lund för att plugga, berättar hon.

 Hur var det att växa upp i Skillingaryd?
– Det var väldigt speciellt måste jag nog ändå säga. Det var tryggt och tråkigt på en och samma gång. Men i och med att jag som tonåring aldrig var speciellt ”äventyrlig” av mig så led jag inte speciellt mycket. Det var en soft stämning i Skillingaryd där ens päron inte oroade sig för när man kom hem vid elva på kvällen bara för att de ändå visste att man hängde med kompisarna på skolgården, spelade basket eller åkte inlines.
– När jag blev äldre kände jag dock att Skillingaryd var lite trångt, både fysiskt men också mentalt, man stannade lite i utvecklingen typ, och jag kände mig lite instängd. Det bästa personliga beslutet var dock när jag flyttade FRÅN Skillingaryd – för nu uppskattar jag det ännu mer, säger Magda.

”Det trodde jag aldrig att jag skulle säga när jag var 15 år!”

Hon har många minnen av Skillingaryd. Framförallt från tonåren med sin familj och sina vänner. Så fort snön försvann brukade de cykla, åka inlines och hänga på UC (ungdomscaféet) i Vaggeryd.
– Somrarna i Småland är ju rätt speciella, jag tycker att det är mysigt att tillbringa tid i skogen… det trodde jag aldrig att jag skulle säga när jag var 15 år! Grönelundsområdet är fantastiskt supermysigt.

Vad är fördelarna med Skillingaryd?
– De absoluta fördelarna är tryggheten man känner. Man kan gå mitt i natten utan att känna sig rädd – det var i alla fall så jag kände när jag bodde där. Visst att man alltid tror att en snubbe ska hoppa på en, men det tror jag att man som tjej och kvinna känner oavsett stad.
– Sen är det ju också fördelaktigt att man känner många. Jag tycker att det är bra att man kan knacka på grannens dörr och be hen att ta hand om ens post medan man är iväg och semestrar på Balkan.

magda3

Med partyskorna på!

Men visst det nackdelar också, säger hon. Och de flesta handlar om bristen på aktiviteter – något som inte är helt ovanligt när det handlar om småstäder.
– Jag ska väl inte uttrycka mig alltför kritiskt men jag undrar på riktigt vad som finns för ungdomar att göra i Skillingaryd idag – om man inte är intresserad av att spela fotboll eller badminton typ?
– Det var supertrist när exempelvis bion stängdes ner i Skillingaryd, för säkert mer än 15 år sedan. Det jag saknade när jag växte upp var just den här typen av ”samlingsställen”, exempelvis ett café där inte pensionärer samlas – no offense, jag älskar pensionärer! – men där ungdomar och vuxna kan hänga. Inte ens ungdomscaféet i Skillingaryd, som öppnade upp ett tag, höll igång så länge innan man lade ner ”satsningen”, berättar Magda.

Vad tror du då skulle funka som en bra samlingsplats?
– Jag vet inte riktigt vad som är det bästa exemplet på en samlingsplats men att bara ha en bio att gå till gör ju mycket, säger hon.

Grundskoletiden spenderades i Fågelforsskolan och där trivdes Magda toppenbra. Hon har inga negativa minnen förutom från gympalektionerna.
– Det är något som är otroligt ansträngande med att behöva packa gympakläder, byta om, duscha och ta på sig kläder igen – på kort tid dessutom. Nej, det har aldrig varit min grej. Usch, det så mycket ångest, och jag kan tänka mig att det är ännu värre idag när tjejer och killar hårdgranskar sina kroppar, säger Magda.

Med medier i sikte

Efter högstadiet var det då dags att välja gymnasieprogram. Magda var säker på att hon ville jobba med medier i framtiden och därför valde hon medieprogrammet på Finnvedens gymnasium i Värnamo, eftersom den linjen inte fanns i Vaggeryd. Under gymnasieåren upplevde hon mer stress än tidigare.
– Jag har alltid varit trygg i mig själv men jag upplevde ändå gymnasiet som väldigt ”tävligt”. Alla skulle vara någon, alla skulle ha typ Replay-jeans och pikétröjor och hänga med en viss typ av människor. Det var mycket hierarkier som jag ogärna ville tillhöra och gärna stå utanför. Så om det var något jag ville bort från så var det just det tänket där all fokus var på yta.

Och vad hände sedan, efter gymnasiet?
– Jag pluggade medie- och kommunikationsvetenskap i Lund i 1,5 år. Sedan en termin som utbytesstudent vid Maltas universitet för att till slut hamna i Kalmar 2008 och tre år framöver. Jag flyttade till Stockholm sommaren 2011 – i samband med att jag fick ett jobb på ett mindre produktionsbolag – efter min examen i Journalistik- och medieproduktion som jag tog i Kalmar. Efter det har jag jobbat lite med teve på olika produktionsbolag. Det var en del inhopp på exempelvis Körslaget. Jag jobbade också med casting och research för ett SVT-program i några månader, samt med direktsända galor som Humorgalan och Kristallen.
– Tevebranschen är, och av vad jag ser av mina vänner som också jobbar eller har jobbat, väldigt tidskrävande. Det funkar knappt att leva normalt eftersom man är ständigt iväg på inspelning. Flängande hit och dit orkar man en tid och jag var glad för att jag fick ett ”kontorsjobb” på Nyheter24.
– Hösten 2013 och fram till nyligen var jag också chefredaktör för en skönhetssajt där jag recenserade och testade skönhetsprodukter, intervjuade och tipsade om allt möjligt som hade med hud, hår och makeup att göra. Innerst inne är jag en skönhetsjunkie och svär vid bra produkter. Så jag är väldigt glad över att ha fått leva ut och syssla med min hobby. Att komma hem till mig och öppna mina skåp är som att komma till en liten butik, berättar hon.

Närheten till familjen

Sedan april 2013 har hon alltså jobbat som reporter på Nyheter24. En vanlig dag för Magda börjar klockan åtta. Då skummar hon av nätet, skumläser alla möjliga tidningar för att uppdatera sig om vad som hänt under natten och morgonen. Vid klockan nio har de redaktionsmöte där de sätter agendan för dagen.

magda2Magda intervjuar Gudrun Schyman.

– Sedan är det artikelskrivande fram till klockan fem. Där ingår intervjuer, jaga folk, skriva reportage och så vidare. Allt beror på hur dagen ser ut och alla dagar ser olika ut. Det är det absolut bästa! Jag vet aldrig vad jag kommer att få skriva om när jag lägger mig kvällen innan. Men sedan har vi längre projekt som håller på också, som man jobbar parallellt med det som händer under dagen.

Finns det vissa stunder som du kan sakna småstaden?
– Det som jag saknar mest med småstaden är att det mesta ligger så nära och närheten till familjen. Det är det jag saknar absolut mest – att bara kunna svänga förbi familjen för att säga hej.

Och vad saknar du då minst…?
– Jag saknar variationen av människor. För min egna personliga utveckling är det viktigt för mig att umgås med alla möjliga människor, med olika bakgrunder, etniciteter, färger, sexuella läggningar för att känna att jag LÄR MIG något. Det är superutvecklande och ”utmanande” för hjärnan att lyssna på och prata med en människa helt olik en själv. Sedan är det också otroligt sexigt om folk är accepterade och mindre dömande – något jag upplever är vanligt i större städer, avslutar Magda.

 


 

Foto:
Letti Freivalds
Melika Zakariae

Här hittar du Magda:
Twitter: twitter.com/MagdaOmerspahic
Skönhetssajten: meandme.se