Elva år med hästar i skallen

Det var några dagar sedan jag lämnade avtryck här på bloggen. Veckan har rusat på, Frankie är såld, jag har börjat ny skola och mitt i allt detta så är jag. Jag hänger inte med för fem öre känns det som, men det ska nog snart jämna ut sig och bli lite balanserat igen.

Igår lagade vi trerätters tillsammans i familjen för att ”fira” att Frankie flyttat och fått ett bra hem. Saknar honom något enormt samtidigt som det känns skönt att veta att han kommer få det bra. Att inte ha egen häst öppnar ju möjligheter för så mycket annat och efter 11 (?) år med bara hästar i skallen kanske de kan vara…

Detta är ett utdrag är hämtat från Agnes Åbergs blogg

Läs på bloggen Agnessan