Vår lilla stad
När man har bott på samma ställe länge så känner man sig oftast ganska trygg där, i alla fall gör jag det. Jag gillar Vaggeryd, skogen, sjön och alla mysiga promenadstråk. Jag gillar att jogga i mörkret under gatlyktornas sken, jag gillar att ta vändan runt dammen trots att det är mörkt och jag ser skuggor mellan träden. Jag känner mig trygg här, det känns som att inget ont kan hända. Sedan ska man såklart inte vara oförsiktig, men det känns skönt att känna sig så pass trygg.
Detta är ett utdrag är hämtat från Agnes Åbergs blogg
God mat, mello, familjen, hund, ja det känns ganska bra det här. Ska strax dra fram lite plugg som behöver göras. Hoppas ni har en mysig kväll <3
Jag är ärlig, jag är öppen och totalt naken i bloggen när jag skirver det här inlägget men jag tror det kan vara viktigt. Många får gå igenom saker likt det jag går igenom just nu och jag tror det är viktigt att man vågar känna och vågar berätta. Jag vill visa att det är okej att må dåligt och det är okej att känna att hela sin värld rasar samman. Dessa fantastiska djur, hästarna blir våra vänner, de blir familj de kommer nära och vissa individer bryr man sig om något enormt, nästan för mycket.
Vaggeryd.se: Onsdagen den 4 mars kommer blodbussen till Vaggeryds brandstation. Blodbussen kommer att vara bemannad med två biomedicinska analytiker och processen kring blodgivning är exat densamma som på de fasta platserna för blodgivning – inklusive det fika som givarna bjuds på.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.