När det är dags att bita ihop då har jag inga fingrar med i spelet
En gång, för ganska länge sen, så vi – det vill säga min käre make och jag – ganska aktiva i rallysvängen. Speciellt ett år, 2006. I och för sig, vi var nog inte gifta då så rent sanningsenligt så var han ”bara” min sambo.
”Nog inte gifta”… klart jag vet att vi inte var gifta, jag har koll på när vi ingick i det äkta ståndet, minsann. Så det så!
Nåväl, det var inte det jag skulle svamla om. Rally. Vintertävling. Torsby. Kallt. Mycket snö. Avåkning. Ingen jacka. Inga vantar.
Smart? Nej.
Avåkningen var naturligtvis inte planerad, det är de aldrig, jag lovar. Sällan förekommande var de…
Detta är ett utdrag hämtat från Bitte Blanschs blogg ”Volym och styrka – på mitt sätt!”


Min tilltänkta rubrik på detta inlägg var ”Kan man banka vett i folk?” vilket jag insåg ganska fort inte var särskilt passande. Men, jag hade gärna använt den rubriken för just nu sitter jag och kokar av ilska. Jag känner mig så jäkla maktlös för det spelar ju ingen roll vad man säger, en del förstår helt enkelt inte. Vissa människor måste ha något fel som gör att de inte känner medkänsla eller så är de bara kapabla till att tänka inom sin lilla box.
Jag tittade tillbaka på min blogg och youtube och jag säger bara oj, oj & oj. Filmer när jag rider som en stressad, obalanserad apa (?) det ser i alla fall helt galet ut *skäms*. Jag är så glad och tacksam för att jag inte rider så idag, tror min kroppskontroll är lite bättre numera.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.