Fjällen med renar i sikte
Idag stod det längdskidor på schemat så jag tillsammans med mamma och Lena gav oss ut på en tur. Det var med skräckblandad förtjusning som ni susade nerför de ibland lite väl branta backarna. Jag hade snö innanför kläderna efter allt ramlande men trots det var det himla härligt! Vi tog oss minst en mil över fjället och gled sedan ner i dalen och hem för lunch.
Detta är ett utdrag är hämtat från Agnes Åbergs blogg
Jag är på plats i Vemdalen tillsammans med min familj och vänner till oss. Vi är ett ganska stort gäng och har hyrt ett hus bredvid backen i stort sätt. Det här är nog tionde året i Vemdalen och jag har inte tröttnat, nya backar, nya liftar och fantastiskt skid- och brädåkning. Förutom brädan så har jag båda kvällarna glidit ut i längdskidspåret och åkt en sväng, väldigt härligt det också och planen är att ta några längre rundor på kalfjället någon/några dagar. Vinterlandskap är fantastiskt, luften här uppe är så frisk och naturen helt otroligt vacker, vill stanna här lääääänge…

Idag är en sådan dag som jag ifrågasätter mina beslut under senaste året, var det rätt att flytta hem? Vill jag ens gå i skolan, behöver jag ens det? Borde jag ha fortsatt läsa på distans så att min frihet behölls? Jag vet faktiskt inte och kanske är det meningen, att jag inte ska veta menar jag. Man fattar beslut som påverkar ens framtid varje dag, ibland bra och ibland mindre bra beslut. Jag ångrar inget jag har gjort, allt har givit något men jag funderar över min framtid och över vad jag vill.
Det här med inställningen, det är något som jag tror är väldigt viktigt i stort sätt allt man gör. Om man har en bra inställning är man redan en bra bit på vägen åt rätt håll. Om man har något jobbigt framför en så gäller det att fokusera på det positiva och hålla en positiv inställning inför uppgiften. Om det så gäller skolarbete, en tävling av något slag eller bara att städa sitt rum – inställningen till det du ska göra är viktig.
Känns ganska bra när man studsar upp strax efter 06.00, har vaknat flera gånger under natten och trott att det varit morgon. Idag känner jag mig motiverad till livet dock känns inte kroppen detsamma, den är trött och huvudet värker men skitsamma. Jag känner mig motiverad till plugget så Franska inlämningen känns inte så jobbig längre.
Jag har funderat på en sak sedan ett kort samtal som jag hade med min mamma igår. Är det skillnad på att bo i en liten ort, en storstad, vart man bor i landet när det handlar om att vara annorlunda, sticka ut från mängden liksom. Jag har alltid tagit mycket plats och alltid stuckit ut från mängden. Det har alltså aldrig varit särkilt lätt att kontrollera mig under min uppväxt och jag kan förstå att det varit en utmaning för mina föräldrar
Jag känner mig så lycklig efter den här helgen vi haft tillsammans i Stockholm. Lördagseftermiddagen spenderades inne i city med familjen och vänner till oss. Vi strosade runt, åt god mat, shoppade och hade de trevligt. Kvällen i Friends Arena var väldigt häftig, en upplevelse jag sent kommer att glömma, en kokande arena och bra musik.
När jag både hade glömt biljetterna hemma och sedan slarvat bort kopiorna på stan var vi ganska oroliga att inte komma in på arenan. Snabbt som attan fixade jag nya kopior och stressen minskade inte när det var problem att skanna in dessa… Men… VI KOM IN! *lättnad. Det var en fantastisk final och även om hela min kropp kröp av tristess stundtals så var det sjukt roligt att få vara med om det här. Rätt låt vann och arenan kokade. (tycker dock att arenor brukar koka ännu mer när Roffe gör en nolla åt Sverige, men, men).
Godmorgon ♥
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.