Gott nytt år!
Jag är på nyårskonferens i Stockholm och montrar. Därav har det inte blivit så mycket inlägg här. Men ett gott nytt år vill jag iallafall hinna önska er! Jag hoppas ni firar in det nya året lika glada som mig. Det är ni värda!
Jag är på nyårskonferens i Stockholm och montrar. Därav har det inte blivit så mycket inlägg här. Men ett gott nytt år vill jag iallafall hinna önska er! Jag hoppas ni firar in det nya året lika glada som mig. Det är ni värda!
Hoppas ni har sovit bättre och längre än jag gjorde inatt. 5 timmar tror jag det blev bara. Anledningen? 1. Brorsan har varit sjuk så jag har flyttat ut min säng i vardagsrummet (nej, vi har inga egna rum hos mamma och pappa längre), och just igår satt resten av familjen och skulle tvungetvis se klart en film som höll på halva natten. Och 2. Jag skulle med ett tåg som gick 6:40 imorse. Så kan det gå. Är snart framme i Stockholm iallafall där jag ska byta tåg vidare mot Uppsala, hämta en bil, och sen köra tillbaka till Stockholm. Kul va?
För typ ett år sedan var ja helt fast i en serie som heter Suits. Jag såg alla avsnitt och trodde när jag sett sista avsnittet att jag kollat klart på den serien för all framtid. Men för ett par dagar sedan satt jag på den från början igen ihop med min bror. Brorsan tröttnade ganska fort, men jag fastnade, igen. Så nu sitter jag fast i samma serie som jag satt fast i för ett år sedan. Är det inte fantastiskt.
Jag gjorde ju en årsresumé förra året där jag berättade om vad som hänt under varje månad. Jag tror inte att det var så kul att läsa (eller det var iallafall inte så kul att skriva) jag tröttnade redan innan jag kommit halvvägs. Så i år gör jag på ett annat sätt. Vi kör några frågor över 2015 istället. Tror det blir intressantare både för er och för mig. Let’s go!
Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? O ja. Hur mycket som helst, vet inte ens vart jag ska börja.
Gick du igenom någon stor förändring? 2015 var väl förändringarnas år om jag får säga det själv. Jag tog studenten, fyllde 18, tog körkort, mina föräldrar flyttade till Linköping, och jag började teama på Ny Generation i Uppsala. Förändringar är bara förnamnet detta år.
Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? Jag måste nog säga den 29e juni. Dagen jag tog körkort. Jag har längtat efter körkort sedan jag var 12, och när kontrollanten som åkte med sa att jag klarat det så var lyckan enorm. Den känslan alltså. Jag kommer aldrig glömma det.
Vilka länder besökte du? Jag har besökt vårt kära grannland Norge under en skidresa i början av året, och sen spenderade jag en vecka i USA, Los Angeles, i april/mars. Helt klart den bästa resan jag någonsin gjort. Saknar LA, någon gång ska jag tillbaka, jag lovar.
Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Pojkvän kanske….? haha
Vad önskar du att du gjort mer? Skrattat. Skratt är alltid något man kan göra mer av. Nog har jag skrattat rätt mycket iår, men jag önskar att jag skrattat mer.
Vad önskar du att du gjort mindre? Pluggat mindre. Onödigt mycket tid och energi jag la på det där sketans plugget. Inte värt det. Jag kommer ändå behöva göra högskoleprovet för att komma in på något jag vill. Det gav visserligen ett väldigt efterlängtat stipendie (för bästa studieresultat) och det var ju kul, men jag pluggade verkligen onödigt mycket. Skitbra betyg fick jag, men hur bra mådde jag egentligen under tiden?
Gjorde någonting dig riktigt glad? Att få träffa Melinda. Vi har skrivit, skypet, smsat, brevväxlat och facebookat med varandra i typ 7 års tid. Och under resan till USA fick vi äntligen träffas för första gången. Det gjorde mig glad!
Favoritprogram på TV? Har inte sett på tv alls typ, men följt sista avsnitten av Bonde Söker Fru på play så jag antar att jag måste säga det. Får jag svara en film istället så skulle jag säga Grace Unplugged, och den nya tolkningen av den gamla filmen Annie. De två är svinbra speciellt Grace Unplugged, jag vet inte hur många gånger jag kollat på den filmen denna hösten….
Bästa boken du läste i år? Hannes och Julia av Hanna Christenson tror jag, eller Ja, jag har mens av Clara Henry. Delad första plats på de två.
Bästa köpet? Mamma och pappas julklapp, finns ytterst få köp jag varit lika nöjd med som den. Började planera den i början av November och gick och längtade till julafton ända sedan dess bara för att få se deras miner.
Största musikaliska upptäckten? Hmm, svår. Jag är en sådan som bara fastnar för vissa låtar hos artister. Typ Astrologen av Darin, One Last Time av Miriam Bryant och Heartbeat av Carrie Underwood bland annat.
Mest lästa inläggen? Varför jag anser att abort är fel & #backaZara?
Vad var din största framgång på jobbet 2015? Jag fick TVÅ artiklar publicerade på Nyheter24. En utav dem skrev jag och skickade in, den andra la jag först upp här på bloggen och sedan ville de återpublicera den! Hur bra?
Största framgång på det privata planet? Jag har utvecklats så otroligt mycket under denna hösten. Men den största framgången var nog i Eskilstuna när jag höll NG-info från scen inför asmånga människor. Jag har aldrig gillat att prata inför folk, så när jag gick ner därifrån kände jag mig verkligen stoltare än jag gjort på länge.
Största misstaget? Jag vet inte, jag brukar inte se saker som misstag. Visst har jag säkert gjort mindre bra val och sånt, men inte något jag ångrar. Livet vore inte lika roligt om jag går runt och ångrar massa saker. Så jag lägger inte så stor vikt vid saker jag gör fel, eller misstag jag gör, jag försöker helt enkelt se det positiva i varje händelse och ta fram något bra ur allt.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare, helt klart.
Vad spenderade du mest pengar på? Teamåret…. Haha nej men jag har spenderat alldeles för mycket pengar på kläder och godis. Och mamma och pappas julklapp, den var också dyr.
Något du önskade dig och fick? Riktigt nära vänner. Nu har jag hur många som helst (okej kanske inte hur många som helst, men tillräckligt många), och det bästa är att jag får bo ihop med 6 utav dem.
Något du önskade dig och inte fick? En kamera. Som jag önskat mig varje år. Sen jag var typ 7.
Vad fick dig att må bra? Frälsningsarmén i Uppsala och alla fantastiska människor jag fått träffa där. Utan dem hade jag aldrig klarat denna hösten. Aldrig.
Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Skrev (och klarade) teoriprov, packade upp kartonger i vår lägenhet i Linköping. Ja, ungefär det.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Kör väl samma svar igen, en pojkvän kanske..
Vem saknade du? Min faster, som alltid.
Mest stolt över? Att jag spelade en egenskriven låt i radio. Innan förra sommaren trodde jag aldrig att jag någonsin skulle spela upp en egenskriven låt för någon. Men allt kan visst hända. Att Unsafe spelades i radio är ju faktiskt otroligt roligt nu när jag tänker efter, men just att jag vågade är jag verkligen stolt över!
Högsta önskan just nu? Att få vakna upp helt utvilad en morgon. Vore fantastiskt efter den här hösten.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Inte så mycket. Jag är så himla nöjd med det här året och jag kan ärligt säga att det varit typ det bästa hittills. Dock ser jag fram emot allt vad 2016 har att erbjuda! Blogga, sjunga, jobba & Gran Canaria är bara lite utav det. Men det får ni höra mer om vid ett senare tillfälle!
Hej min framtida son eller dotter.
Även fast du inte finns ännu (eller kommer göra det inom de närmaste åren) så längtar jag supermycket efter dig. Så mycket att jag nästan köpte dina första strumpor idag. Men det gjorde jag inte, och jag vill inte att du köper strumpor till mina barnbarn när du är 18 heller.
Bara så du vet.
Under vår julfest på NG så hade en av de anställda ordnat en frågesport om alla oss teamare. Frågan om mig handlade om min blogg och löd: ”Hur många blogginlägg har Evangelina publicerat under hösten?”. Kul fråga som inte ens jag själv kunde svaret på, haha. Rätt svar var iallafall 60 stycken. Folk verkade tycka det var asmycket, men med tanke på att det ändå är 4månader så är det ganska lite. Det ska det dock bli ändring på, jag behövde en paus från bloggen, slippa tänka på den ett tag, bara för att sedan kunna komma tillbaka starkare än någonsin och fortsätta. Fortsätta skriva vad jag tänker, fortsätta debattera vad jag tycker, och fortsätta berätta om vad jag gör.
Så, min julklapp till er i år är att börja blogga igen.
God jul!
Jag hade en fantastisk julafton, en otroligt bra julafton blev det, men mer om det någon annan dag. (Annandag jul kanske). Iallafall, för några dagar sedan hittade jag detta klippet på youtube, och sedan dess har jag varit fast. De är sjuka! Jag har sett typ alla youtube-klipp som finns med dem under dessa dagar, så nu är det dags att dela med mig till er. Detta är helt sjukt!
Click here to view the embedded video.
Jag minns så väl för två år sedan, den 22 december 2013 kl 21:52, när jag fick ett sms ifrån en nära vän i Uppsala. I smset stod det att Justus, min gamla klasskamrat, dött i en bilolycka tidigare den dagen. Jag minns det som om det vore igår. Känslan när allt stannar upp och tiden står helt still. Jag satt hemma hos mormor och morfar i Halland, vi hade tidigare under kvällen lite spontant bestämt att vi skulle åka dit redan den dagen istället för dagen efter som egentligen var tänkt.
Jag satt i deras soffa när smset kom. Jag stirrade på det i en halvtimma utan att riktigt förstå innebörden av det. Justus, han som var så levande senast jag såg honom, var han verkligen död? Nej det kan inte stämma.
Men det gjorde det. Facebook började svämma över av texter om honom, och helt plötsligt bara slog beskedet till mig. Helt plötsligt bara förstod jag att varenda ord som stod var sant.
Han var borta.
När jag nu i efterhand tänker tillbaka på dessa två år så inser jag att många timmar har gått åt till att fundera. Fundera på livet efter döden, livet innan döden, allt annat möjligt kring livet i sig. Fundera på varför så fina människor som Justus får lämna tidigt, medan andra får leva kvar i nästan 100 år. Vart är rättvisan i det?
Jag är tacksam för att ha haft bra människor runtomkring mig som jag kunnat prata och diskutera med genom allt detta. Inte för att jag tagit mig igenom det än, men kommit längre på vägen iallafall.
För trots att man har människor att diskutera tankar med så är det svårt att kunna luta sig tillbaka och verkligen förstå varför saker sker. Oftast kanske det inte ens finns en mening som vi kan greppa? Och då kanske det är bättre att bara släppa taget.
Det som hjälpt mig en bit på väg, är denna text som Justus pappa skrev på sin blogg .
Jag blev så galet berörd när jag läste detta. Tänk om det verkligen var så att han fick välja? Tänk om han själv valde att gå! Va otroligt mycket vackrare hela händelsen blir!
-Detta är ett återpublicerat inlägg från 22 dec 2014 –