Sven Engkvist på Miliseum – kungen av militärhistoria

Här kommer ett extranummer av min intervjuserie ”Livet en dröm”. Denna gång handlar den om Sven Engkvist, chef på Miliseum i Skillingaryd. Genom att intervjua honom hoppas jag kunna ge en inblick i hur en militärmuseichef tänker och vad vårt hetaste museum belyser.

Miliseum invigdes 2013 och drivs av Stiftelsen Regementsheden. Två statliga uppdrag är grundläggande för verksamheten. Det ena uppdraget är att berätta om den indelta soldaten och hans familj. Vi besökare får med egna ögon och öron uppleva hur familjens liv på torpet, där de bodde, kunde vara. Vidare får vi reda på hur det gick till när soldaterna övade på regementsheden i Skillingaryd. Det andra uppdraget innebär att Miliseum ska vara ett nationellt museum för ingenjörtrupperna.

Jag träffar Sven Engkvist i receptionen på Miliseum i Skillingaryd. Först växlar vi några ord om våren och lärkhimlen. Därpå ställer jag den första frågan.

Vad fick dig att söka tjänsten som museichef?

Jag blev överflyttad till Miliseum från tjänsten som föreståndare för Försvarshistoriska museet i Jönköping. Jag ledde överflyttningen 2007-2008. Det visade sig vara bättre att utveckla ett försvarsmuseum i Skillingaryd. Skillingaryds läger passar utmärkt för projektet. Det finns väl bevarade byggnader där och Västra lägret är ett statligt byggnadsminne.

Hur väcktes intresset för militär verksamhet hos dig?

Jag har varit intresserad av historia så länge jag minns, svarar Sven entusiastiskt. I de tidiga tonåren började intresset för militärhistoria utvecklas. När man intresserar sig för historia stöter man på det militära.

Vad är det viktigaste att tänka på när man börjar planera vad som ska finnas på ett militärt museum?

Det viktigaste var att fokusera på våra två huvuduppdrag – regementsheden och ingenjörtrupperna. Det var även viktigt att tänka på vilken målgrupp vi ville nå. Sedan fick vi ta ställning till om utställningarna skulle vara statiska eller om de skulle byta skepnad.

miliesum-torpet

Vilka två objekt skulle du själv stanna längst tid vid, om du var en besökare?

Soldattorpet och Jönköpings Slott. Jag har skrivit ett av avsnitten i boken ”Stormaktsstaden” som behandlar Jönköpings stadshistoria från 1600-talet och framåt. Mitt avsnitt handlar om Jönköpings Slott. Boken är publicerad av Jönköpings läns museum.

Jag fastnar för torpet där den indelta soldaten bor. Berätta om hur du fick idén till det.

Utställningen skulle skildra regementsheden och den indelta armén. Soldattorpet är centralt i denna skildring eftersom det var där soldaten vanligtvis vistades under fredstid. Soldattorpen var vanliga och spridda över hela landet. Men få finns kvar idag. Vårt torp föreställer ett 1700-talstorp och rymmer många originalföremål såsom skåpsäng, slagbord, kista och vagga.

miliseum-puma

Berätta kortfattat om museets maskot Puman Måns.

I början 1900-talet var Skillingaryds Skjutfält övningsplats för Jönköpings regemente. Mellan åren 1912 och 1914 var en puma maskot på Skillingaryds läger. En sjöman hade medfört en puma hem till Sverige från Sydamerika. Han skänkte den till Skansen som dock inte hade plats för den. Jönköpings regemente köpte den och lät den springa fritt på Skillingaryds läger. Ibland hoppade den upp och lade sig i någon soldats säng! Tyvärr smet den ut i samhället och bet en pojke i hälen. Den flyttades då till Jönköping men bet också där en pojke och fick därför avlivas.

Vilket vapen i era utställningar är du mest stolt över?

Högst ”ballfaktor” har en kanon, en 21 centimeters haubits, svarar Sven lite kaxigt. Det är riksexemplaret vi har och haubitsen ifråga har använts på Skillingaryds skjutfält. Det är det största och tyngsta vapnet som skjutits med där.

miliseum-vapen

Finns det någon anledning för en pacifist att besöka Miliseum?

Ja, det gör det, svarar Sven bestämt. Försvarsmakten är den bästa fredsrörelsen. Personer som jobbar där vet varför man vill undvika krig. Pacifisten kan på Miliseum lära sig om vår gemensamma historia. Lokalt och nationellt.

Hur många besökare har museet en vanlig dag under låg- respektive högsäsong?

Under lågsäsong fem till tio besökare, under högsäsong upp mot hundra sådana.

Berätta om besöksinvasionen på sportlovet.

Vi arrangerade en kvällsaktivitet ingående i projektet ”Tidsbron”. Filmen ”Natt på museet 3” hade premiär veckan innan. Vi kallade vårt arrangemang för ”Vad händer på museet när det blivit mörkt”. Vi vände oss till ungdomar i åldern sju till tolv år. Vi släckte utställningen och engagerade amatörskådespelare. Ungdomarna tilldelades ficklampor och skulle leta efter vaktmästarens borttappade nycklar. Men de tänkte inte på att skyltdockorna kunde vara levande och blev väldigt överraskade, när våra skådespelare började röra på sig.

Vi trodde det skulle komma 200 personer, men det kom 500, berättar Sven stolt.

Vilken epok i den svenska historien tycker du är mest intressant och varför just den?

1700-talet, svarar Sven drömmande. Det var en intressant brytningstid. Kvar fanns då de gamla sederna, men intressant vetenskap började utvecklas. Linné och Polhem var de stora stjärnorna. Från 1700-talet blev de bevarade källorna rikare. Man skrev helt enkelt ner mer.

Hur glad blev du när du fick Jönköpings kommuns kulturstipendium på 9000 kronor för utvecklandet av A6 Försvarsmuseum?

Självfallet var det en stor ära att få det priset. Det var en bekräftelse på att vi gjorde ett gott jobb.

Jag avslutar intervjun med Sven Engkvist, med en fråga om framtiden.

Vad händer på Miliseum till sommaren?

Framförallt hoppas vi på många besökare. Vi har satt upp turistvägskyltar vid E4-an och hoppas på att det ska bidra till att öka besöksfrekvensen.

Inom projektet ”Tidsbron” kommer ungdomar att kunna pröva på soldatlivet. De kommer även att kunna gå på en ”medeltida” riddarskola och där testa att använda vapenutrustning och öva stridsteknik.

Den  2-3 maj arrangerar vi Generalmönstring på regementsheden ”Slätten”. Militärhistoriska uppvisningsgrupper från hela landet kommer att ha övning för publik.